Igår satt vi o käkade som vanligt på eftermiddan, o jag hade känt hur Jeppes fötter tididigare under dagen vart så ovanligt kalla.
Jag har en varmblodig pojk, han brås på mig. Vi pumpar alltid ut en massa värme, o är som kaminer!
...Så när jag såg hur hans ben var blåflammiga hela vägen o fötterna sedan likaså, så spred sig paniken ganska lätt.
Fredrik sa att det är inget konstigt, men vi ringde 1177...De började misstänka hjärnhinneinflamtaion.
O där fick jag jordens panik, o sämsta samvetskval nånsin.
Hur kunde jag vara en sån dålig mamma? Varför ringde jag inte tidigare?
Hur kunde jag missa allt det här? Är allt för sent nu?
Fredrik fick ryta i o lugna mig, för helt flipprig blev jag!
=(
Symptomen, för hjärnhinneinflamation var: Hög feber, kräkningar, diarre, häftig andning, stel i nacke o leder,
Blå flammig hud
=/
Så när man sitter med en unge som har allt det där, då vet man inte riktigt hur man ska vara.
Det enda jag lugnade mig med var att jag är en "average Joe", o det aldrig hänt nått drastiskt för mig
bara "vanliga" saker. Så varför skulle det vara så för mina barn..Osv..
-Det hjälpte lite..
!!
Så när vi kom fram gick det fort, o vi fick bra hjälp direkt.
O sen vänta en stund o läkarundersökning.
Dom tyckte först det såg ut som öroninflamation men efter ett andra utlåtande så uteslutade dom det.
Så läkare Nr. 2 föreslog att dom skulle fokusera på hans andning, för den verkade vara det stora problemet.
Så Jeppe fick andas i en syrgastub, där det kom ångade syre med medicin i.
Han fick göra det två ggr innan vi fick åka hem, o det hjälpte.
Han slappnade av o sov djupt för första gången sen i fredags, o sov ganska så bra under natten.
-Första gången han gör det på över en vecka.
=)
Men febern är fort. hög idag...o näsan är täppt, bröstet rosslar på..o det är tungt o andas.
Men det verkar vara lättare än han hade igår.
Han hade ingen hjärnhinneinflammation!
Han har inget immunförsvar kvar i princip, han är mottaglig för allt nu, så det betyder att han tar åt sig av allt.
Minsta lilla, så det föreslog att vi skulle tänka oss för o vara lite avvaktande mot folk som hade den mest obetydligaste grej. För han behövde återhämta sig o bygga på försvaret lite.
Sen kunde det nog återgå till det normala.
Han har tagit mycket stryk Jeppe sen början av dec. O SPECIELLT de här två sista månaderna.
Vattenkoppor, feber i flertal omgångar, likaså hosta o förkylningar. Magsjuka tre ggr på denna korta tid.
Han har sen sin 8 månaders kontroll gårr upp 20g.
Så det är bra att det finns o ta av honom, men 20 g smärtar lite o höra..Han är en matglad pojke,
o när det blir såhär är det väldigt tråkigt!
******************************************
Jeppe har på sina 10 månader i detta liv, vart förkyld, snorig o hostig så mycket...Så jag är övertygad om att han blir pälsallergiker när det den dagen går o ta reda på. Nu är han för liten för att de ska se.
Mamma sa att minn syster Emelie, var likadan. Sjuk jämt, o sedan fick dom till svar att hon hade astma o var pälsallergiker.
Visst kan han haft mycket otur, men det känns som att det kommer luta åt det hållet.
Få se vad det visar sig....
Kommentarer från er söta läsare.