Jag är en sån som gillar att ha ordning o reda ( när det gäller saker o göra) och vill gärna planera saker, skriva upp, vara förberedd. Men det där har kommit de senaste åren, och har nog en del med stress att göra också. Så det är på gott o ont. ;)

- Därför är det värre när det är upp till någon annan, och man väntar svar o man får inget veta först i sista stund. Då får jag lite panik, i min förstörda stress-hjärna. Speciellt sen jag fick Theo, då är det lite svårare att ta saker o ting lite som det blir. Jag kanske gjorde det krångligare också emellanåt. Såklart jag gjorde, det var ju mitt första barn också. ;)

Med två barn är det faktiskt lättare än med ett, låter kanske konstigt. Men man vet mer den här gången, och det har fått mig att slappna av mer med Theo också. Man är inte lika nojjig för vissa saker, vilket också är mindre stressande. Skönt =)

-Men jobbigt är det, speciellt för dom man träffar som inte har barn. Alla förstår inte att en unge kan skrika hux flux hur den vill över diverse saker, utan då är den bara jobbig och ouppfostrad i vissas ögon. En annan sak är det här att komma i tid, jag gör det 9 av 10 ggr. Men kommer man sent är det för att har man barn så spelar det ingen roll om man börjar förbereda för resan 4 timmar tidigare. Saker kan komma emellan endå ;)

-Just nu så är det alltid så att Jeppe vill amma precis innan man åker. Sen är det struntsamma att jag just gjorde det inom en timma tidigare, han ska ha igen. Eller att man får stanna efter vägen för att det är nått. Såna där saker försöker man ju förrutse så man ska hinna i tid. MEN ibland så vill det sig bara iinte.

-Sånt kanske vissa inte förstår sig på. För tro mig, jag ser alltid till att vi har god tid på oss innan vi ska nånstans. Men endå rinner bara tiden iväg på ett kick. =)

Kram