Upptagen...

Så tråkigt att det ska behöva vara sähär med dagiset. :( För visst är det ju smidigt annars med dagis så nära, dels om ngt händer och dels om t.ex bil eller så går sönder. Men man vill ju först och främst att ens barn ska ha det bra.
Jag tycker det mesta funkar bra på vårt dagis, sen gillar man ju vissa fröknar mer än andra kanske, men alla verkar måna om barnen och jag märker ju på barnen att dom trivs. Alla tre.
Det enda trista för oss nu är ju glappen, att det beror på hur mycket jag jobbar och så. Men som sagt, i mars så återgår ju allt till det vanliga för oss. :) Får stå ut till dess helt enkelt.
Stå på dej vännen. Har suttit fast på ett dagis där ingenting funkade och vi stred. Det var sista terminen som var bra och hela tiden tänkte vi på att han hade sina vänner där. Och det är sant, han har sina vänner, men hade jag vetat det jag vet idag så hade jag satt honom på ett annat dagis direkt. Känner man ingen passion till sitt jobb ska man byta direkt för det går inte att dölja när man jobbar med människor. Jag önskar dej och framförallt Theo lycka till och att det blir förändring fort. Det viktigaste är ju att man vet att man lämnar sina barn i trygga händer och att dom har det bra.